Är så sjukt nervös och har sån ångest över att hon ska åka och jag ska vara kar och klara allt själv.

Jag vet att jag kommer klara det, Men i sånna här stunder känner man sig lite ensam när en vänner och familj inte är där man själv är.

Det har varit en sån trygghet att ha den gamla aupairen här och hon är så snäll!

En annan liten utmaning är ju att den gamla aupairen är deras första aupair. Och jag vet inte hur jag ska förhålla mig till att jag inte är som den gamla aupairen..

Det är så svårt liksom, jag kan ju bara vara mig själv och hoppas på att dom gillar mig för den jag är...

Åh ibland önskar jag att mamma eller pappa var här!

Aja vi hörs imorgon!